Varje gång du pruttar sipprar en del av själen ut

Utan stress, bara aktion. Ingen plan, men inte utan mening. Meningen är inte bara stickandet i sig, utan också resultatet. Men resultatet är inte bundet av några bestämmelser om tid. Stickandet kommer naturligt. Det göder sig själv. Känslan av lugn. Den svagaste och starkaste känslan. Man märker den knappt. Förän plötsligt.

Men att berätta om det på sin blogg är ingen större dygd. Då sitter man bara och framhäver sig själv. Vilket kanske i sig är oundvikligt. Borde kanske bara vara tyst.