Hejdå

Jag går in i en ny fas. Missförstådd av mitt kosmos in i tankar jag vill inte ha mina tår kvar
bara jag låter ungefär
 
som ekon hejdåhejdåhejdå
ni går ut i världen jag stannar kvar här
där bara jag är
ingen där?
Fan så du svär.
Stanna kvar där du är
Så att jag inte blir kär
För vet du vad.
Jag blir aldrig kär
Bara tvär och skär.
Står kvar, det är inget jag lär
Jag lär mig aldrig, bara så du vet. Ändå älskar jag alla, i en slags envishet. Men att vara kär, tyvärr, det bör vara som en komet. Som ska slå mig som en bomb, spränga allt stret.
 
När jag blir kär, och älskar precis sådär, ja då jävlar ska det bli grejer. Men den dagen, den sorgen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0