Varje gång du pruttar sipprar en del av själen ut

Jag väntar bara på dig. På dig. Minnen från svunna historier som vi inte ser längre, de är dolda för ögat så att ingen ska kunna se dem. Jag har förnekat att de fanns där (accepterat dåtiden, låt det bara inte bli nutid). Time present and time past / Are both perhaps present in time future / And time future contained in time past.

 

Det skulle inte vara såhär igen det är i en annan dröm som jag bor i detta sinneslag, men det som egentligen händer är att mitt sinne träffas av ett slag, försätts i dåtidens nyskapade sinnelag. En lag för mitt sinne som jag slutat följa, men kanske. Kanske. Jo. Det är nog inte så. Time past is now present, however, time future is unpredictable, even though it is present in time past. Where am I present? Var är du?

 

Jag vet att du är här, oavsett var på jorden du är. DU är DU.

(jag kan se att du var inne för åtta timmar sedan och tänker att man brukar sova åtta timmar, så du kanske är vaken även fast klockan är halv sex hos dig).

 

Alla som vill och kan ska ha ett jobb att gå till. Jaha. Skönt. Då vet jag. Hur? De ved ikke jeg heller. Jag saknar att känna på moln som bits i min hand, bitmärkenblåbärsmärken av skyarna belagt. Belägg staden, hindra dem från att komma ut (tänk om det blev ett gigantiskt elavbrott, då ni, då skulle det vara K-gård på 1,5 röda mikrotimmar) Timmar i mikron, du är inbjuden Emma. Vi ska ha kalas tillsammans, precis som förr i våra hjärtans stad (varför åker vi härifrån?)

 

Att vara nöjd med att spela dataspel och koka hönssoppa. EUDAIMONIA. Kanske. But Kant kan't. Kankancancan cane.

 

Cane. Mustikoita. Lagkage. Chocolate Fudge. Skiftnyckel. Escargot. Cebolla. Boblejakke. Gemuser.
 Tang okai?

Manlgiehgeh

 

Jag vill vara man men inte en man jag är en man som man kan se att jag är, det är man jag är kvinnligt kön är åt andra reserverat jag är en kukutrustad man en man som är manlig som få och förtrycker då och då när man kan vara en man som är manlig. Kuken ska in och fylla ett hål och  barn ska springa iväg som jag aldrig ska få träffa var ska barnen ta vägen? Var ska jag ta vägen? Vad är jag utan mina barn?

 

Maskulinism.
Rörelse för mäns likställande med kvinnor.

 

Vi kan inte se feminism som en enkelriktad rörelse. Feminism måste förstås inte bara som en rörelse för kvinnor att kunna nå manliga attribut, utan snarare att jämställa det traditionellt feminina med det maskulina. I det feminina måste vi räkna in alla egenskaper som traditionellt ansetts vara kvinnliga. Det betyder inte bara fysiska utan även sociala egenskaper. Feminism bör alltså inte bara handla om att fysiskt födda kvinnor kan bli lika bra som män, utan att de egenskaper som vi traditionellt ansett vara kvinnliga får lika värde med de manliga egenskaperna.

 

I fallet att egenskaperna får lika värde blir det ingen statusfråga att ha ett jobb eller ta hand om barnen. Det blir helt enkelt en fråga om vad vi vill. Om detta kompletteras med lika förutsättningar oavsett vilket fysiskt kön vi har betyder det att jag som man kan välja att ta hand om barnen ELLER ta ett jobb, utan att behöva skämmas för mitt val.

 

Vi måste acceptera att vi inte kan få alla att göra samma saker. Därför måste vi kunna få välja fritt, oberoende av vårt kön. Kvinnor och män anses ha olika värde inte bara på grund av deras medfödda kön, utan framförallt på grund av våra traditionella värderingar kring arbetsuppgifter. En kvinna ska stå i köket heter det. Det används som en nedvärdering av kvinnan. Det som är viktigt att förstå är att kvinna får ett lägre värde på grund av att "stå i köket" har ett negativt värde. Det är detta jag vänder mig emot.

 

Vår bedömning av vissa egenskaper som sämre än andra straffar både män och kvinnor i den månen att vi begränsas till liv som följer samhällsnormerna. Vi ska gå i skolan, skaffa jobb och sen dö. Men om jag vill vara hemma med barnen? Om jag vill laga god mat? Varför får jag inte göra som jag vill?

 

Självklart är det viktigt att fördela makten lika. Lika lön för lika arbete är lika självklart. Men arbete och makt är maskulina attribut i vår kultur. Då det maskulina ställs över det feminina nedvärderas alla de som inte når upp till dessa attribut. Om vi istället skulle värdera egenskaperna mer jämlikt tror jag att fler män skulle ha lättare att släppa makten, gå hem tidigare från jobbet och hämta barnen. Att ta hand om sina barn är inte mindre värt än att jobba. Det är detta som både män och kvinnor kan sträva efter gemensamt, så att varken man eller kvinna ska behöva skämmas över sina livsval.

 

På det sättet blir feminismen inte bara en rörelse för kvinnor att ha rätt till manliga attribut, utan också för män att ha rätt till kvinnliga attribut. Alltså kan män och kvinnor förenas bakom feminism. Feminism som en rörelse för det femininas och maskulinas likställande för att vi slutligen ska kunna frigöras från våra fysiska kön.